Det vi alltid tar för givet

Under de senaste dagarna har jag funderat mycket på varför saker behövs sättas i relation till annat för att man ska ska uppskatta det man har? Varför man tar så mycket för givet att man glömmer bort att se glädjen i det man har?

 Imorse var jag ute och sprang och jag gladdes över solen, värmen och tussilagon. Men det viktigaste av allt tog jag för givet. Jag åkte sen till min svägerska som hoppade runt på kryckor och vi pratade lite kring hur man alltid tar sin kropp och sin hälsa för givet, tills något händer.

Kroppen är fantastisk på så många sätt och för det mesta så fungerar den trots att man både misssköter och misshandlar den ibland. Ger den lite och dåligt bränsle, drar ned tusentals gifter i kroppen i form av cigarettrök, förgiftar kroppen med för mycket alkohol, låter den sitta still och försummar dess naturliga behov dag ut och dag in. Och ändå funkar den! Och vad gör vi? Vi uppskattar inte ens att den funkar, vi bara tar det för givet och fortsätter våra ohälsosamma vanor, i dagar, månader, år.

Tills en dag något händer. Något som vi kanske inte kan rätta till. Och vi står där och förstår inte ens vad som hänt och när det går upp för oss, då är det försent.