Att vela

 Övervägandestadiet, begrundande stadiet. Här funderar man på en förändring. Man är redo att tala, läsa och tänka på sitt beteende. Man skänker problemet en tanke då och då med avsikt att uppnå en förändring i framtiden. Man vet resans mål, men är inte redo att påbörja sin resa. Nyckelordet i detta stadie är ambivalens.

Ambivalens är ett tillstånd av att ha samtidiga, motstridiga känslor gentemot en person eller sak. Angivet på ett annat sätt, är upplevelsen av ambivalens att ha tankar och känslor för både positiva och negativa valenser mot någon eller något.  Begreppet hänvisar också till situationer där "blandade känslor" upplevs, eller när en person erfarar osäkerhet eller obeslutsamhet om något. Uttrycket "kalla fötter" används ofta för att beskriva känslan av ambivalens. Ambivalens upplevs som psykologiskt obehagligt när både de positiva och negativa aspekterna av ett ämne är närvarande i en människas psyke på samma gång. Tillståndet kan leda till undvikande eller förhalande, eller avsiktliga försök att lösa ambivalensen. När situationen inte kräver ett beslutstagande upplever människor ambivalens mindre obehagligt.

Ja, denna känsla känner vi alla igen! Ett tips man brukar få i såna situationer är att skriva + och - listor. Detta är ett väldigt bra sätt att struktuera upp sina tankar. I vår utbildning har vi fått lära oss hur man gör ett ambivalenskors, där man skriver upp för och nackdelar med sitt nuvarande beteende/val och det nya. Ett enkelt sätt är att göra ett digitalt Ambivalenskors. På denna sida graderar man skälen, vilket är bra då de väger olika tungt och har starka eller mindre starka känslor/tankar bakom. Så gör du det med papper och penna så gradera dessa. Att ha tillräckligt mycket kunskap om ditt beteende/situation är viktigt för att kunna bedömma det, så ett tips är att göra en snabbkoll på faktan först, så att du inte baserar det på falska antaganden.

Ofta pratar man med vänner när man känner ambivalens, vilket är bra om man får hjälp att sortera tankarna. Fallgropen kan dock vara att vännen vill vara hjälpsam och promotar lite extra för det val han eller hon tycker är det bästa för dig. Och då skapas automatiskt ett motstånd till detta val! Hur kommer det sig? Jo, man vill känna att man bestämmer över sitt val och då kan man istället hitta på anledningar som backar upp det andra. Så ni anhöriga, försök bita er i tungan om någon börjar prata med er om denna ambivalens, det kan stjälpa mer än det hjälper om ni kommer med råd. Börjar man sen argumentera för en sida, då är man ute på hal is. Istället kan man ställa frågor som hjälper personen sortera tankarna.

Risken finns att man fastnar i detta stadie och aldrig kommer vidare. Man väntar på den pusselbit som ska få allt att falla på plats eller på det magiska ögonblicket. Då är det dags att bestämma sig och börja planera för en förändring.